The aim of the project was to supplement Swedish child language research by studying several aspects in a fairly large number of children of the same age over a period of some years, i.e. to make a longitudinal investigation of the language of children. During the project, data were collected on articulation, vocabulary and sentence structure in about 250 Swedish children at the ages 4, 6, 8 and 10, and on the reading and writing performances of those children from the end of the first year of school and the start of the fourth. In addition, some background data were obtained from the children's parents. These data concern the children's physical, mental and emotional development, socio-economic circumstances, verbal stimulation and intellectual performance. The main aims of the project can be summed up in the following three points: 1. Description of language abilities in children at different ages, and thus of their language development. 2. Studies of interrelations between various language abilities and of the question of which language abilities at any given age have strong relations to the language at another age, including reading and writing abilities at school. On the basis of the results it may be possible to make suggestions for measures to promote language development. 3. Studies of interrelations between language abilities and background variables.

Projektet har insamlat data dels om uttal, ordkunskap och meningsbyggnad hos ca 250 svenska barn vid 4, 6, 8 och 10 års ålder, dels om samma barns läs- och skrivprestationer från slutet av årskurs 1 och början av årskurs 4. Dessutom finns en mängd sk bakgrundsdata som inhämtats via barnens föräldrar. Dessa bakgrundsdata rör barnens fysiska och psykiska utveckling, socio-ekonomiska förhållanden, verbal stimulering samt intellektuella prestationer. Projektets huvudsyften kan sammanfattas i följande punkter: 1. Beskrivning av ett flertal språkliga beteenden hos barn i olika åldrar, därmed också av den språkliga utvecklingen. 2. Undersökning av samband mellan olika språkliga beteenden. 3. Undersökning av samband mellan språkliga beteenden och bakgrundsvariabler. 4. Undersökning av vilka språkliga beteenden i en viss ålder som är av betydelse för språket i en annan ålder, däri även läs- och skrivfärdigheterna i skolan. Med ledning av resultaten kan eventuellt förslag ges om åtgärder som främjar den språkliga utvecklingen. 4-årsundersökningen genomfördes i samband med den 4-åriga hälsokontrollen vid Barnavårdscentralen. Barnen testades individuellt. Förälder eller annan anhörig som var med barnet fick under tiden fylla i uppgifter i ett frågeformulär. Barnet testades först med Instruktionstestet, vilket gick ut på att barnet med hjälp av instruktioner av olika längd skulle möblera ett dockskåp. Därefter följde Uttalstestet inklusive Frågetestet. I det förstnämnda försökte man med hjälp av diabilder eller leksaker samt standardiserade ifyllningsmeningar få barnen att spontant uttala ett visst testord, som innehöll det ljud eller den konsonantförbindelse som skulle bedömas. I anslutning till vissa bilder ställdes 10 olika frågor till barnet (Frågetestet), varvid hela svaret nedskrevs ordagrant för att sedan analyseras med hänsyn till meningsbyggnad och ordkunskap. Ytterligare information och bakgrundsdata insamlades via de formulär som använts vid barnavårdscentralernas hälsokontroll. Den totala testtiden per barn varierade mellan 15 och 40 minuter. Vid 6-årsundersökningen testades de flesta barnen i en lokal på Lärarhögskolan i Malmö. Barnen testades även nu individuellt. Tre psykologer och en logoped medverkade. Undersökningen gick till så, att den ene psykologen intervjuade den medföljande föräldern via ett speciellt frågeformulär samtidigt som den andre psykologen testade barnet med Ravens färgade matriser och ett deltest ur Ljungblads höstprov. Därefter testade den tredje psykologen barnet med Uttalstestet inklusive Frågetestet, varvid logopeden var medbedömare. Både psykologen och logopeden protokollförde var för sig barnets uttal i Uttalstestet i syfte att beräkna överensstämmelsen mellan dem. Svaren på de 10 frågorna inspelades på band, analyserades och utskrevs senare av logopeden. Till slut testade psykologen barnet med det ordförrådstest som ingår i WISC. Här gällde det för barnet att definiera ett antal ord. Även svaren vid dessa definitioner bandades, avlyssnades och utskrevs av logopeden för att senare i likhet med Frågetestet analyseras med avseende på ordkunskap och meningsbyggnad. Vid 8-årsundersökningen testades flertalet barn i sina skolor. Två psykologer medverkade och testade individuellt ungefär vardera hälften av barnen. Samtliga testningar bandinspelades. Liksom tidigare testades barnen även nu med Uttalstestet, Frågetestet och WISC ordförrådstest. Dessutom inkluderades ett test kallat Fritt berättande. Syftet med detta var att jämföra barnens ordkunskap och meningsbyggnad i dessa fria utsagor med de mer styrda utsagorna i form av svar på speciella frågor. Vidare infördes ett attitydtest rörande barnens inställning till olika skolämnen, lärare och kamrater. För de barn som gick i skolor inom Malmö kommun fanns även möjlighet att erhålla testresultat från en del prov som gjordes på samtliga skolbarn. Dessa test var Ljungblads höstprov, som utfördes i början av årskurs 1 samt DLS diktamensprov och Lindahls högläsningsprov H4, som båda utfördes under vårterminen i årskurs 1. Vid 10-årsundersökningen gjordes också samtliga testningar i skolorna. Två lärare testade individuellt ungefär hälften av barnen vardera. Uttalstestet användes inte, eftersom det ansågs alltför lätt. Däremot fick barnen än en gång besvara de 10 frågorna, först muntligt och senare skriftligt. Även testet Fritt berättande och Attitydtestet upprepades. Som prov på läsförståelse användes DLS-provet för årskurs 3. Dessutom har insamlats samtliga skolbetyg från årskurs 3.

Face-to-face interview

Personlig intervju