This survey forms part of the project ´Local government - an evaluation of the reform of amalgamation of municipalities´. In this study the local government officers are studied with regard to background: social background, education, professional experience; work assignments: planning, decision, execution; and attitudes: toward work, the role of the local government administration, connections with politicians, democracy and local autonomy, conflicts, present and future local government policy. The survey also want to shed light on the part the local government officer plays in the decision-making process in different types of municipalities. Changes of this role in connection with the growth of staff of officers and explanations of why these changes take place. Effects of these eventual changes on the possibilities to local political management and control.

Undersökningen studerar de kommunala tjänstemännens sociala bakgrund, utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsuppgifter (beredning, beslut, verkställighet). Frågor ställdes om attityder till arbetet, förvaltningens roll, relationen till politiker, demokrati och självstyrelse, makt, konflikter, samt aktuell och framtida politik. Studien vill också visa vilken roll tjänstemännen spelar för beslutsfattandet i olika kommuntyper, om denna roll har förändrats med tjänstemannakårens tillväxt och vad som i så fall förklarar denna förändring, samt vilka effekter eventuella förändringar har fått för möjligheten till lokal politisk styrning och kontroll. Undersökningen ingår som en delstudie i forskningsprogrammet 'Den kommunala självstyrelsen - en utvärdering av kommunindelningsreformen'.

Urvalet gjordes i de 50 kommuner som ingår i forskningsprojektets kommunurval (se SSD 0100). Målpopulationen begränsades till att avse kommunaltjänstemän på hög nivå och mellannivå som deltar i den kommunala beslutsprocessen från initiativ till beslut och verkställighet. Kommunernas personalbudgetar användes som urvalsram. Vilka befattningar som upptogs i urvalsramen bestämdes utifrån avtalstillhörighet, lönegrad och befattningsbenämning enligt beskrivning följande: Alla anställda på ABT-avtal fördes till en början till urvalsramen under förutsättnint att tjänsterna var placerade i lönegrad 15 (eller motsvarande) och däröver. Den senare gränsen motsvarar i stort gränsen mellan kanslister och assistenter av olika slag och antogs kunna diskriminera mellan tjänstemän med självständiga beslutsfunktioner (handläggare) och beredande tjänstemän respektive sådana med mer rutinmässiga administrativa uppgifter. Vidare fördes till urvalsramen endast befattningar med minst 50% sysselsättningsgrad. Till urvalsramen fördes också skolledare (som ej tillhör ABT avatalet). Från urvalsramen avfördes ett antal befattningskategorier som redan från början kunde förutsättas ej vara administrativa till sin karaktär. Tre huvudgrupper av sådana tjänster kan urskiljas: 1) ´Lärare´ (musiklärare, förskollärare, fritidspedagog). 2) ´Vårdpersonal´ (hemvårdare, sjukgymnast, barnsamarit, skolsköterska, skolläkare, personalläkare, fotvårdare). 3) ´Lägre teknisk personal´ (brandförman, maskinist, vaktmästare, badmästare, hamnmästare). Urvalsramen gjordes medvetet vid för att undvika att ´missa´ tjänster med administrativa uppgifter. Den på ovan nämnda sätt definierade urvalsramen kom i de 50 kommunerna att sammanlagt omfatta 6 633 tjänster fördelade på inte mindre än 484 olika tjänstebenämningar.Urvalet gjordes i de 50 kommuner som ingår i forskningsprojektets kommunurval (se SSD 0100). Målpopulationen begränsades till att avse kommunaltjänstemän på hög nivå och mellannivå som deltar i den kommunala beslutsprocessen från initiativ till beslut och verkställighet. Kommunernas personalbudgetar användes som urvalsram. Vilka befattningar som upptogs i urvalsramen bestämdes utifrån avtalstillhörighet, lönegrad och befattningsbenämning enligt beskrivning följande: Alla anställda på ABT-avtal fördes till en början till urvalsramen under förutsättnint att tjänsterna var placerade i lönegrad 15 (eller motsvarande) och däröver. Den senare gränsen motsvarar i stort gränsen mellan kanslister och assistenter av olika slag och antogs kunna diskriminera mellan tjänstemän med självständiga beslutsfunktioner (handläggare) och beredande tjänstemän respektive sådana med mer rutinmässiga administrativa uppgifter. Vidare fördes till urvalsramen endast befattningar med minst 50% sysselsättningsgrad. Till urvalsramen fördes också skolledare (som ej tillhör ABT avatalet). Från urvalsramen avfördes ett antal befattningskategorier som redan från början kunde förutsättas ej vara administrativa till sin karaktär. Tre huvudgrupper av sådana tjänster kan urskiljas: 1) ´Lärare´ (musiklärare, förskollärare, fritidspedagog). 2) ´Vårdpersonal´ (hemvårdare, sjukgymnast, barnsamarit, skolsköterska, skolläkare, personalläkare, fotvårdare). 3) ´Lägre teknisk personal´ (brandförman, maskinist, vaktmästare, badmästare, hamnmästare). Urvalsramen gjordes medvetet vid för att undvika att ´missa´ tjänster med administrativa uppgifter. Den på ovan nämnda sätt definierade urvalsramen kom i de 50 kommunerna att sammanlagt omfatta 6 633 tjänster fördelade på inte mindre än 484 olika tjänstebenämningar.

Self-administered questionnaire: paperSelf-administered questionnaire: paper

Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper