This dataset contains information about metal objects and fragments of metal objects from five Swedish hoard finds from the Late Bronze Age. The main purpose of this data collection was to create a basis for a study of fragmented bronze objects in the so-called ‘scrap hoards’ from this period. The research focus in the dataset is on describing the incomplete objects in these depositions, and to determine/estimate to what degree the fragmentation is due to prehistoric actions (broken during the Bronze Age) or if it might be recent. The questions in focus for this study was which object types were fragmented versus not fragmented, and, to what degree the original object type could be recognized from the fragments. This study is presented in a scientific paper in English. This pilot study is part of a larger project run by Anna Sörman, studying the circulation, use and deposition of fragmented bronze objects, based on studies in north-western France and southern Scandinavia. The dataset gathers information about the contents of these hoards which have previously been published by Andreas Oldeberg (1927, 1928, 1929, 1934), and the images and details about the finds available in the inventory catalogue (online) of the Swedish History Museum. In one case (the Härnevi hoard), the finds have also been studied first-hand by Anna Sörman, in the storage of the Swedish History Museum. As the focus of the project is on the metalwork objects, the few finds of other materials present in some of these hoards (stone, ceramics, organic materials) have not been included in the dataset. Two source critical factors should be particularly highlighted regarding the quality of the data. Firstly, these hoards, found between years 1853-1926, have all been collected by private individuals. They have been found during agricultural labour and various groundworks. This means that they should not be expected to be complete, as for example small fragments are likely to have been overlooked. Secondly, the information in the dataset is mainly from secondary sources (with Härnevi as the only exception), which means that renewed primary studies of the material – with special focus on breaks and fragments – would probably lead to certain revisions. Finally it should also be pointed out that, in some cases, it has not been possible to evaluate the probable age of the fracture. This might be due to a lack of information in the secondary sources (published articles and inventory catalogue), or that the object and the patina of the break is too ambigious to be determined. These cases of uncertainty are shown in the dataset under the column “Old break(s)” which is given as either "y" (yes), "n" (no), "y?" (yes?), "n?" (no?), or "?" (indeterminable). The information in the dataset is structured under the following columns: 1. No = Serial number in the table 2. Study no = Unique number for each object in this study, featuring the number of the hoard (1-5) followed by the number of the item in the hoard, where fragments from the same object are designated by the same number, followed by a serial sub-number. Study no "1.3.1" and "1.3.2." are thus two pieces of the third object listed from hoard 1 (Bräckan). For objects which have been broken in modern times, the fragments have not been given individual sub-numbers. 3. Object type = Functional category of the listed object, such as "Sword" or "Socketed axehead". Objects whose function/type has not been possible to determine are listed as "Unidentified". 4. Complete (yes/no) = Defines the object as complete or incomplete. 5. Old break(s) = Defines if the break(s) on incomplete objects are judged as ancient or recent, based on information in the documentation (often notes about patina, or accidental breaks at the time of discovery etc.) 6. >50% = An estimation of the proportion of the full object (more than 50% or not) represented by an incomplete object piece. >50% y/n is only filled in for objects with ancient breaks. It has not always been possible to estimate/determine and this information it is therefore not consistently provided. 7. Other damages = Notes of any other signs of damage on the object, such as "Bent" or "Crushed". 8. Comments about the fragmentation = Additional, descriptive information about break/fracture(s). 9. Likely to be deliberately fragmented = Interpretative classification based on an assessment of the compiled information about the incomplete objects (patina on break, fragment piece, other damages etc.). Note that not all objects that has "y" at Ancient break has "x" under the column Likely to be deliberately fragmented. Some cases have been excluded, either because they have been judged as too uncertain, or because older breaks can be interpreted as use-damage rather than intentional fragmentation. 10. Site = The place-name of the find site of the hoard to which the item belongs. 11. Parish = The name of the parish where the hoard find was made. 12. Museum no = Inventory number under which the object is stored. 13. Find year = The year of discovery for the hoard to which the item belongs. 14. Comments about date/type = Any further information about the dating or typological determination of the specific object. 15. General comment = Any further comments about the item. 16. Weight (g.) = The weight (in grams) of individual items (only for the Härnevi hoard).

Denna datasamling innehåller uppgifter om metallföremål och metallföremålsfragment från fem svenska depåfynd från yngre bronsålder. Det huvudsakliga syftet med sammanställningen var att skapa ett underlag till en studie om fragmenterade bronsföremål i periodens så kallade "skrotdepåer". Forskningsfokus i datasamlingen ligger på att beskriva de ofullständiga föremålen i depåerna, och att bedöma i vilken mån fragmenteringen är förhistorisk (sönderbrutet under bronsåldern) eller recent. Frågorna som stod i fokus för studien var vilka föremålstyper som fragmenterats och inte fragmenterats, samt i vilken mån den ursprungliga föremålstypen kan urskiljas utifrån fragmenten. Denna studie presenteras i en vetenskaplig artikel på engelska. Pilotstudien ingick i det större projekt som Anna Sörman bedriver rörande cirkulation, bruk och deponering av fragmenterade bronsföremål, baserat på studier i nordvästra Frankrike och södra Skandinavien. Datainsamlingen bygger på uppgifter om depåfyndens innehåll som publicerats i tidigare artiklar av Andreas Oldeberg (1927, 1928, 1929, 1934) samt uppgifter och bilder om fynden i inventariekatalogen (online) för Statens Historiska Museum. I ett fall (Härnevi-depån) har fynden studerats på plats i Statens Historiska Museums magasin av Anna Sörman. Då fokus i projektet ligger på metallföremålen har de fåtal fynd av andra material som finns i några av depåerna (sten, keramik, organiskt material) ej medtagits i datasamlingen. Två viktiga källkritiska faktorer bör lyftas fram som egenskaper hos data. För det första är depå-fynden, som är hittade mellan åren 1853-1926, insamlade av privatpersoner. De har hittats vid olika markarbeten och vid jordbruk. Detta innebär att de inte kan förväntas vara helt fullständiga, till exempel kan små fragment ha förbisetts. För det andra bygger uppgifterna i datasamlingen främst på sekundära uppgifter (undantaget Härnevi), vilket innebär att en ny värdering av föremålen - med särskilt fokus på brott och fragment – förmodligen skulle innebära vissa omvärderingar. Slutligen bör det också påpekas att det i vissa fall inte varit möjligt att utvärdera brottytans sannolika ålder. Antingen för att detta inte beskrivs i sekundärkällorna (artiklar och inventariekataloger) eller för att föremålet och brottets patina är för svårbedömt. Denna osäkerhetsfaktor framgår i datasamlingen där kolumnen "Old break(s)" kan anges som antingen "y" (yes), "n" (no), "y?" (yes?), "n?" (no?), eller "?" (indeterminable). Informationen i datasetet är strukturerad under följande kolumner: 1. No. = Löpnummer i tabellen/datasetet 2. Study no = Unikt nummer för varje föremål i studien, innehållande numret för depån (1-5) följt av vilket föremål i ordningen det är från denna depå, där flera fragment av samma föremål ges samma nummer, följt av löpande undernummer. Study no ”1.3.1.” och ”1.3.2.” är alltså två olika fragment av föremål nr. 3 från depå 1 (Bräckan). För föremål som brytits sönder i modern tid har fragmenten inte givits olika undernummer. 3. Object type = Funktionell kategori för det listade föremålet, såsom svärd eller holkyxa. Föremål där funktionen/typen inte kan bestämmas listas som oidentifierade (”Unidentified”). 4. Complete (yes/no) = Anger om metallföremålet är komplett eller inkomplett. 5. Old break(s) = Anger om brottet/brotten på de inkompletta objekten bedöms som förhistoriska eller recenta, baserat på informationen i dokumentationen (ofta noteringar angående patina, eller oavsiktliga brott i samband med upphittandet etc.). 6. >50% = En uppskattning av hur stor del av det ursprungliga föremålet (mer än 50% eller inte) som representeras av en ofullständig del/fragment. >50% y/n är bara angivet för föremål med gamla brott. Det har inte alltid varit möjlig att ange/uppskatta och är inte konsekvent ifylld. 7. Other damages = Noteringar om andra eventuella skador på föremålet, t.ex. böjt (”Bent”) eller krossat (”Crushed”). 8. Comments about the fragmentation = Mer detaljerad information/beskrivning om brottytans utseende eller fragmenteringen. 9. Likely to be deliberately fragmented = Tolkade klassifikation baserad på bedömning av den samlade informationen om ofullständiga föremål (patina på brottytan, typ av del, andra skador etc.). Notera att inte samtliga föremål som har "y" på Ancient break också har "x" i kolumnen Likely to be deliberately fragmented. Detta beror på att vissa fall exkluderats, antingen för att de bedömts som osäkra, eller för att äldre brott kan tolkas som bruksskada snarare än en avsiktlig sönderbrytning. 10 Site = Platsnamnet för fyndplatsen för depåfyndet där föremålet hittades. 11. Parish = Namnet på socknen där föremålet (depån) hittades. 12. Museum no = Inventarienumret under vilket fyndet förvaltas på museum. 13. Find year = Året då fyndet/depån hittades. 14. Comments about date/type = Ytterligare information om datering eller typologisk bestämning av föremålet. 15. General comment = Ev. ytterligare information om föremålet. 16. Weight (g.) = Vikten (i gram) för föremålet/fragmentet (endast för Härnevi-depån).

These hoards represent a type of Bronze Age hoards that are characterised by many fragments and incomplete metalwork objects. This study aims to document their composition in further detail, with special focus on the inclusion of fragments. As the focus of the study is on the metalwork objects, the few finds of other materials present in some of these hoards (stone, ceramics, organic materials) have not been included in the dataset. The five hoards were chosen for two main reasons. Firstly, because of their high fragmentation rates, and because they have all been discussed as ‘scrap hoards’ in previous research. Secondly, because the documentation available for these particular finds is of relatively high quality and detail. The finds are described either in the Swedish History Museum's inventory catalogue or in publications dedicated to some of the individual hoards (Oldeberg 1927, 1928, 1929, 1934). This is crucial, as this study relies on previous observations rather than primary empirical work with the exception of the Härnevi hoard, which was studied and recorded first-hand at the Swedish History Museum (SHM), Stockholm, by Anna Sörman in September 2022.

Dessa depåfynd tillhör en typ av bronsåldersdepåer som kännetecknas av en hög andel fragment och ofullständiga metallföremål. Denna studie syftar till att dokumentera deras sammansättning i större detalj, med särskilt fokus på inkluderingen av fragment. Då fokus i studien ligger på metallföremålen har de fåtal fynd av andra material som finns i några av depåerna (sten, keramik, organiskt material) ej medtagits i datasamlingen. De fem depåfynden valdes av två huvudsakliga skäl. För det första på grund av deras höga fragmenteringsgrad och för att samtliga diskuterats som "skrotdepåer" inom tidigare forskning. För det andra för att det finns relativt högkvalitativ och detaljerad dokumentation tillgänglig för dessa fynd, antingen i Statens Historiska Museums museikatalog eller i publikationer som behandlat individuella depåer (Oldeberg 1927, 1928, 1929, 1934). Studien bygger på tidigare observationer snarare än på nya primärstudier av källmaterialet. Undantaget är Härnevi-depån, vilken studerats och dokumenterats vid Statens Historiska Museum (SHM) i Stockholm av Anna Sörman i september 2022.