This study used GIS (Geographical Information Systems) to estimate traffic exposure, not only on residential, but also on workplace address, in addition to survey questions on time spent in traffic during commuting or other daily activities. This study was conducted in two stages: A first cross-sectional public health survey in Southern Sweden 2004 (n = 24819, 18-80 years, response rate 59%) was followed by a case-control study in 2005 to obtain more detailed exposure and confounder information (n = 2856, asthmatics and controls (1:3, frequency matched on sex), 86% response rate). In the first survey, only residential address was known. In the second survey, questions about workplace addresses and daily time spent in traffic were also included. Residential and workplace addresses were geocoded and linked with GIS to road data and dispersion modelled outdoor concentrations of NOx (annual mean, 250 × 250 m resolution). Purpose: The aim was to investigate the association between traffic exposure and prevalence of asthma and asthma symptoms in adults in occupationally active age. The study investigated 1) separate associations with traffic at residence, workplace, and daily time in traffic, and 2) if combining the exposures, i.e. accounting for total exposure, would strengthen the association between traffic and asthma. The dataset includes a subset of the respondents (asthmatics and controls) from the Scanian public-health survey 2004 (Folkhälsoenkät Skåne 2004).

De flesta epidemiologiska studier som undersöker effekterna av trafik på respiratorisk hälsa använder trafikexponering vid bostadsadressen som indirekt mått på total trafikexponering. Den här studien använde GIS (Geographical Information Systems) för att skatta trafikexponering, inte bara vid bostadsadressen utan även vid arbetsplatsadressen och från enkätfrågor kring daglig vistelsetid i trafik under pendling ellar andra aktivieteter. Studien genomfördes i två steg: en första tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät) i södra Sverige 2004 (n = 24819, ålder 18-80 år, svarsfrekvens 59 %) följdes av en fall-kontroll studie 2005 där mer detaljerad information om exponering och confounders samlades in (n = 2856, astmatiker och kontroller (1:3, matchat på kön), svarsfrekvens 86 %). I den första undersökningen fanns endast uppgifter om bostadsadress. I den andra undersökningen ställdes även frågor om arbetsplatsadress och daglig vistelsetid i trafik under pendling eller andra aktivieteter. Bostads- och arbetsplatsadress geokodades och länkades i GIS till vägdata och spridningsmodellerade utomhuskoncentrationer av NOx (årsmedelvärde, 250 × 250 m upplösning). Syfte: Syftet var att undersöka sambandet mellan trafikexponering och prevalens av astma och astmasymtom hos vuxna i arbetsför ålder. Studien har undersökt 1) separata samband mellan trafik vid bostaden, arbetsplatsen, samt daglig tid utomhus i trafik, och 2) om en kombination av exponeringarna, d.v.s. totalexponeringen, kunde öka styrkan på sambandet mellan trafikexponering och astma. Datasetet innehåller en delmängd av respondenterna (astmatiker och kontroller) från den skånska folkhälsoundersökningen Folkhälsa i Skåne 2004.

Probability: Stratified

Sannolikhetsurval: stratifierat urval

Probability

Sannolikhetsurval

Self-administered questionnaire: paper

Självadministrerat frågeformulär: papper