This data is part of a project that has developed from the idea of Capability-Adjusted Life Years (CALYs) for the Swedish context. CALYs aim to be a questionnaire-based measure for quality of life that is based on the capability approach and useful for Swedish municipalities to evaluate the cost-effectiveness of interventions. Economic evaluations in Swedish municipalities mainly rely on a basic cost-savings approach, which entails a risk that interventions with short-term savings are favored compared to interventions that result in long term welfare gains. CALYs would offer an opportunity to systematically measure welfare consequences of different interventions and for example allow a comparison between improved schooling vs drug rehabilitation. The capability approach was suggested by Amartya Sen (Swedish Central Bank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, 1998), and it measures quality of life in terms of capabilities; i.e. what individuals can do or be, as opposed to measuring quality of life in terms of wealth or happiness. To select relevant capabilities we initiated a Delphi process with stakeholders form the Swedish civil society. The starting point were ten capabilities from a Swedish governmental investigation in 2015 (2015:56), of which the Delphi selected the following six: Finance & housing, social relations, health, occupation, security and civil & political rights. We used the present dataset to test the impact of phrasing on the CALY-instrument. We tested three different ways to describe the six capabilities to assess their distribution in the Swedish population. The three different versions differed in the extent of how the six capabilities were described and each version was distributed to an independent population sample. For example health: -A: "I have good general health (physical and mental) that allows me to work or to do what I want" -B: "I have good general health (physical and mental) that almost always (at least 95% of days) allows me to work or to do what I want" -C: "I have good general health (physical and mental) that mostly (at least 90% of days) allows me to work or to do what I want" The survey also contained questions on inequality aversion for the categories of health, salary, and education. We then chose the final phrasing of the capability statements based on the results and on normative considerations such as those behind laws or policies. For example, if there was little difference between the answer distributions of the three versions, we preferred the A version for simplicity. The study was performed in June 2020. In an internet-based survey, we quota-sampled 500 Swedish residents for each version from a commercial web-panel, after population proportions of age, region of residence, education, gender. The survey started with the informed consent statement, followed by questions on participants’ current baseline capability levels in the ten capability dimensions (Low, Medium, and Complete). Next followed questions about capability (not included in this data) and inequality aversion. The survey ended with a number of background questions on socio-economic and demographic conditions. Sampling large numbers of participants using a commercial web panel is administratively more feasible and quicker than other sampling methods, such as for example direct sampling from the general population. Also, the response rate may be higher and data handling easier. On the other hand, it is less transparent how recruitment into the study was performed and web panel participants may not be representative of the population. Those limitations should be kept in mind when analyzing the data and interpreting the results.
Dessa data är en del av ett projekt som utvecklar måttet ”Goda År” för förhållanden som återspeglar den svenska kontexten. Måttet baserar på sex frågor som mäter livskvalitet i termer av handlingsfrihet, och kommer främst att användas vid en ekonomisk analys av folkhälso- och välfärdsinsatser. Den vanligaste metoden i svenska kommuner för att analysera folkhälso- och välfärdsinsatser är att mäta kostnader och eventuella minskande kostnader (”besparingar”), vilket medför en risk att interventioner som kortsiktigt ger mätbara besparingar prioriteras framför sådana som på lång sikt ökar välfärden. ”Goda År” ger en möjlighet att systematiskt mäta förändringar i välfärd till följd av interventioner, och till exempel jämföra värdet av förbättrade skolor med värdet av rehabilitering av missbrukare. Att mäta livskvalitet i form av handlingsfriheter, eller kapabilitet, föreslogs av Amartya Sen. Den undersöker vad individer kan göra eller vara istället för att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka. Amartya Sen belönades för sin forskning 1998 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att välja ut handlingsfriheter genomförde vi en Delfiprocess med deltagare från framför allt ideella organisationer. Utgångspunkten var de tio handlingsfriheter som en svensk offentlig utredning 2015 föreslog (SOU 2015:56). Genom Delfiprocessen blev sex av de tio handlingsfriheterna utvalda: ekonomi och bostad, nära relationer, hälsa, sysselsättning, säkerhet, samt medborgerliga och politiska rättigheter. Med det här datasetet undersökte vi hur olika formuleringar av handlingsfriheter påverkade svarsmönstret. Vi prövade hur tre olika formuleringar av var och en av de sex handlingsfriheterna påverkade svarsfördelningen. Skillnaden mellan de tre versionerna var hur omfattande de sex handlingsfriheterna beskrevs och varje version besvarades av ett oberoende befolkningsstickprov. Till exempel fanns det de tre följande alternativen för att besvara kvalitén av hälsan: -A: ”Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som alltid tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill.” -B: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som nästan alltid (säg minst 95% av alla dagar) tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill. -C: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som för det mesta tillåter (säg minst 90% av alla dagar) mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill." Enkäten innehöll också frågor om ”ojämlikhetsaversion” för hälsa, lön och utbildning. Den slutliga formuleringen av en handlingsfrihet gjordes mot bakgrunden av svarsmönstret i enkäten, men det beaktades också normativa överväganden som till exempel kommer till uttryck i lagar eller policys. Om det var obetydliga skillnader i svarsmönster mellan de tre alternativen valde vi alternativ A. Studien genomfördes i juni 2020 genom en webbaserad enkät som distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersiell webbpanel (Cint), efter kvot-stratifiering utifrån befolkningens ålder, region, utbildning och kön. Enkäten inleddes med en fråga om informerat samtycke, följt av frågor om respondenternas nuvarande situation utifrån de tio handlingsfriheterna (låg, medium, och hög). Därefter följde frågor om upplevda förändringar i handlingsfriheterna under 2020 (dvs. den största delen av perioden med covid-19-pandemin), på en Likert skala med fem svarsalternativ (mycket mindre, mindre, oförändrat, mer, mycket mer). Enkäten avslutades med ett antal bakgrundsfrågor om socioekonomiska och demografiska förhållanden. Att ta stora stickprov från kommersiella webbpaneler är administrativt sett enklare och snabbare än andra metoder som till exempel att direkt ta ett allmänt befolkningsstickprov. Även svarsfrekvensen kan vara högre och datahanteringen enklare. Å andra sidan är det mindre transparent hur studierekryteringen gick till och gruppen av webbpaneldeltagarna kanske inte är representativ för befolkningen. Dessa begränsningar borde behållas i minnet när man ska analysera dessa data och tyda våra resultat.
Web panel sample from Cint. Quota-stratified to represent Swedish population after gender, education, region, and age.
Webpanel urval från Cint. Kvot-stratifierad efter kön, utbildning, region och ålder med syfte att representera den svenska befolkningen.
Probability: Stratified: Proportional
Sannolikhetsurval: stratifierat: proportionerligt urval
Self-administered questionnaire: web based
Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
