Already at the planning stage of the “Funerary Practices – A Study of Social Differences after Death” project, the fundamental idea was that the main data for the study would be provided by a broad survey of the large majority of all Church of Sweden funerals. It is well-known that the weakening of Christian customs related to service attendance and the use of other Christian practices (baptism, confirmation, and church weddings) is less pronounced when it comes to church funerals. The ritual form of the church funeral is largely defined through the order of service for funerals in Den svenska kyrkohandboken [approx. The Swedish Church Manual]. However, for several points in the service, the handbook offers alternative forms and the possibility of leaving them out, and the final part of the service mainly depends on whether there will be an earth burial or a cremation. There is hardly any information from previous studies regarding the formulation of the funeral service, and there is no individual information about what happens to the coffin with the deceased after the service. These facts alone are enough to warrant a study of funerary practices and their variations. The section on funerals in the church manual, which defines the ritual framework for funeral services, begins by observing that the funeral is part of a situation extending from the deathbed to the final leave-taking by the grave. A similar view informed the idea of a broad study of contemporary funerary practices in Sweden: not only - or mainly – would the study focus on the rituals of the church or chapel; it would also examine what goes on before and, to some extent, after the funeral service to the largest possible extent. Above all, it would address the social aspects (broadly interpreted) of funerals not regulated by the church manual or otherwise governed by established regulations. The raw data for the study is available from LUKA, the Church History Archive of Lund University. Purpose: During the second and third quarter of 1997 were an extensive survey material concerning funerals collected at the Department of Theology at University of Lund. The collection was part of a research project on "Funeral Customs - the study of social differences after death" conducted with funding from the Social Science Research Council (SFR). The survey forms provide information on many matters concerning funeral customs of modern Sweden. The questions sought to capture both the social events surrounding the funerals as well as the ritual events of the funeral church services.
Redan då projektet "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" började planeras var en grundtanke att en bred enkätundersökning om den stora majoritet av alla begravningar som Svenska kyrkan svarar för skulle utgöra ett huvudmaterial inom projektet. Det är välbekant att den försvagning av den kristna seden som kan iakttas både vad gällande gudstjänstbesök och utnyttjande av de övriga kyrkliga handlingarna (dop, konfirmation och kyrklig vigsel) inte i lika hög grad gjort sig gällande när det gäller de kyrkliga begravningarna. Den rituella formen för de kyrkliga begravningarna är i stort sett fastlagd i Den svenska kyrkohandbokens ordning för begravningsgudstjänster. Handboken erbjuder emellertid vid flera av momenten i gudstjänsten både alternativa former och möjligheter till utlämnande och vilken avslutning gudstjänsten får sammanhänger främst med om den döda skall jordbegravas eller kremeras. Beträffande begravningsgudstjänsternas utformning finns knappast några uppgifter från tidigare studier och när det gäller vad som efter gudstjänsten sker med kistan med den döda finns det inte några individuella uppgifter. Bara de nämnda förhållandena kunde motivera en undersökning av hur begravningssederna ter sig i praktiken och vilka variationer som finns. I den kyrkohandbok som anger de rituella ramarna för hur en begravningsgudstjänst skall utformas inleds avsnittet om "Begravning" med ett konstaterande att "Begravningen ingår i ett sammanhang som sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven". Ett liknande synsätt låg bakom tankarna på en bred undersökning av hur begravningssederna gestaltar sig i dagens Sverige: den skulle inte bara eller främst koncentreras på det rituella skeendet i kyrkan eller gravkapellet utan den skulle också i görligaste mån uppmärksamma vad som händer före och i viss mån också efter begravningsgudstjänsten och den skulle framförallt ta upp de i bred mening sociala aspekterna på en begravning som inte regleras i Kyrkohandboken eller på annat sätt styrs av fastlagda regelverk. Studiens grundmaterial finns hos LUKA, Lunds kyrkohistoriska arkiv. Syfte: Under andra och tredje kvartalet 1997 insamlades vid Teologiska institutionen i Lund ett omfattande enkätmaterial rörande begravningar. Materialinsamlingen ingick som ett led i ett forskningsprojekt om "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" som bedrevs med stöd från Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR). Enkätformulären ger upplysningar om många förhållanden som rör begravningssederna i dagens Sverige. Frågorna avsåg att fånga såväl det i bred mening sociala skeendet kring begravningarna som det rituella skeendet vid begravningsgudstjänsterna.
Seen as a survey of parish priests, the study would constitute a census. Accordingly, the questionnaire should have been sent to 3,132 priests. Those who stated that they were on leave, and thus could not be expected to officiate at funerals, were excluded from the population, giving a total of 3,035 priests. For a number of pastorates, the position as rector was reported to be vacant. All the letters with questionnaires were sent to individuals and not to someone holding a particular position. This was unproblematic to the extent that other active priests were substituting for a vacant position, but not when a retired priest did so. The result was that the funeral practices of a few pastorates in thinly populated areas, each with the position as rector vacant at the time of the survey, were not included. Whether “kontraksadjunkter” (approx. deanery curates) should be included in the population was doubtful. They appear to have somewhat different positions in the various dioceses. Apart from any special functions, many of them also have a parish connection; the Finnish-language parish work within the Church of Sweden is largely managed by “kontraktsadjunkter”, which is why this category of priests is included in the survey population. Another borderline category included was those who were listed as “Other priests”. This category includes priests who, for various reasons, have been hired for personal position; they are hired by the diocese without any diocesan functions but they are not connected to any particular pastorate. They can assume particular duties such as funerals, and are for that reason included in the survey population. Priests within the Swedish Evangelical Mission (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS) were not included in the survey population. The number of annual funerals for the roughly 150 EFS priests listed in the roster is considerably smaller than for priests with a “normal” parish position. A high response rate in this group could have given a somewhat skewed picture of how funerals according to the order of the Church of Sweden are carried out.
Om man ser undersökningen som en enkät till präster med församlingstjänst är det fråga om en totalundersökning. Enligt denna princip skulle enkäten gått ut till 3132 präster. De som angav att de var tjänstlediga och alltså inte kunde förväntas ha några begravningar lämnades utanför populationen, varför antalet istället blev 3035. För ett antal pastorat uppgavs kyrkoherdetjänsten vara vakant. Alla brev med formulär hade som adressat en enskild person och inte någon som upprätthöll en viss tjänst. I den mån andra aktiva präster vikarierade på en vakant tjänst innebär förfarandet inga problem, däremot om en pensionerad präst gjorde det. Följden blev att från några få glesbygdspastorat som endast har en kyrkoherdetjänst vilken vid den aktuella tidpunkten var vakant, efterfrågades aldrig skeendet vid en begravning. Huruvida kontraktsadjunkterna skulle ingå i urvalet var tveksamt. Dessa förefaller ha något olika ställning inom de olika stiften. Många av dem har vid sidan om speciella funktioner också en församlingsanknytning, och det finskspråkiga församlingsarbetet inom Svenska kyrkan handhas i stor utsträckning av kontraktsadjunkter, varför också denna prästkategori inkluderades i undersökningspopulationen. En annan gränsgrupp som inkluderades var de som upptas som ”Övriga präster”. Det rör sig om präster som av skilda anledningar fått en personlig tjänst; de är alltså anställda av stiftet utan att ha några särskilda stiftsfunktioner men de är inte heller knutna till något speciella pastorat. Dessa kan ta på sig särskilda uppgifter som t ex begravningar och av detta skäl inkluderades de i undersökningspopulationen. Präster inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen ansågs falla utanför undersökningspopulationen. Antalet begravningar under ett år på de drygt 150 EFS-präster som upptas i matrikeln är avsevärt lägre än bland präster med ”vanlig” församlingstjänst. Hade svarsfrekvensen inom gruppen blivit hög hade det funnits en risk för att totalbilden av hur begravningarna enligt Svenska kyrkans ordning gestaltar sig i någon mån blivit felaktig.
Total universe/Complete enumeration
Hela populationen/total räkning
Self-administered questionnaire: paper
Självadministrerat frågeformulär: papper
