Fiction is an invaluable source material, being a mirror for society. It is not a straightforward reflection; sometimes literature is ahead of its time, sometimes behind the times, sometimes governed by the interests of power and often influenced by economic considerations. But these conditions too make literature express something important about society, as long as it is treated with source criticism. In particular, the novel and the short story highlight not only culture in a narrow sense, but they also show what goes on on the inside of society. This can apply to what social issues are problematized, how issues of worldview, gender, national identity or the unfamiliar is processed, what patterns of consumption are expressed, how words and concepts change their meaning or which aesthetic notions that are tested in theory and practice. The examples can be multiplied: in fiction, negotiations between old and new values are continuously ongoing. Prose fiction can be used as a source material in a variety of humanities and social science disciplines, but it has the problem of being difficult to access for historically oriented studies. A sociologist, ethnologist or historian of ideas who wants to know how scientific racist ideas were expressed about the year 1900, cannot be content with the novels that survived in the canon. There may be many important manifestations in the works of well-known writers such as August Strindberg, Selma Lagerlöf and Hjalmar Bergman, but expressions of lesser known writers may be more representative and at the same time considerably more difficult to find. At the same time as our notions of history, society and literature have been built up, many beliefs, lifestyles and persons have been marginalized. Common beliefs, attitudes and consumption habits that are now unknown, can stand out in a way that can challenge the traditional historiography, if one succeeds to read off all prose fiction actually published for a specified period. Purpose: Prose fiction can be used as a source material in a variety of humanities and social science disciplines, but it has the problem of being difficult to access for historically oriented studies. A sociologist, ethnologist or historian of ideas who wants to know how racist ideas were expressed about the year 1900, cannot be content with the novels that survived in the canon, but must have access to the sources that have disappeared from the public consciousness. At the same time as our notions of history, society and literature have been built up, many beliefs, lifestyles and persons have been marginalized. Common beliefs, attitudes and consumption habits that are now unknown, can stand out in a way that can challenge the traditional historiography, if it is possible to read off all prose fiction actually published for a specified period. The aim is to produce a material that is both representative of the situation in a given year and at the same time reflects a chronological development. The material consists of all original written novels and short stories that were published in Swedish in separate editions the years 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 and 1900. The material from the selected years will be available in its entirety for reading and not least for searching. Each discipline and each survey can chose the keywords that are appropriate to immediately make their way to the right point, where they can find the context of the word.

Skönlitteraturen är ett ovärderligt källmaterial i sin egenskap av spegel för samhället. Det är inte en okomplicerad spegling: ibland är litteraturen före sin tid, ibland efter, ibland styrs den av maktens intressen och den påverkas ofta av ekonomiska hänsyn. Men också dessa förhållanden gör att den säger något väsentligt om samhället, så länge den behandlas källkritiskt. Särskilt romanen och novellen tydliggör inte bara kulturen i snäv bemärkelse, utan visar vad som rör sig i samhällets inre. Det kan gälla vilka samhällsfrågor som problematiseras, hur frågor kring världsbild, kön, nationell identitet eller det främmande bearbetas, vilka konsumtionsvanor som kommer till uttryck, hur ord och begrepp förändrar sina innebörder eller vilka estetiska föreställningar som utprovas i teori och praktik. Exemplen kan mångfaldigas: i skönlitteraturen pågår ständiga förhandlingar mellan gamla och nya värderingar. Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon. Det kan finnas många viktiga yttringar hos kända författare som August Strindberg, Selma Lagerlöf eller Hjalmar Bergman, men yttringarna hos mindre kända författare kan vara mer representativa och samtidigt betydligt svårare att hitta. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period. Syfte: Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon utan måste ha tillgång till de källor som har försvunnit ur det allmänna medvetandet. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period. Syftet är att åstadkomma ett material som både är representativt för situationen ett givet år och samtidigt speglar en utveckling i tid. Materialet utgörs av samtliga originalskrivna romaner och noveller som publicerades på svenska i separata utgåvor åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Materialet från de utvalda åren blir tillgängligt i sin helhet för läsning och inte minst för sökning. Varje disciplin och varje undersökning kan välja ut de sökord som är lämpliga för att genast ta sig fram till rätt ställen och där få ordets kontext.